Göteborgspolitikernas stora fail

Push & Pull

Tillvägagångssätten för hur man på bästa möjliga sätt ska agera från exempelvis myndighetshåll för att få till stånd en förändring hos den breda allmänheten är inte sällan komplexa. Tvingade förändringar kan ha negativa effekter som får så stor effekt att de tilltänkta positiva effekterna helt slås ut. Ett sådant tillvägagångssätt kallas för push-faktor. Å andra sidan har icke- tvingande åtgärder, exempelvis försök till attitydförändringar, inte så stora effekter som man ofta menar att de har, speciellt när det gäller bilanvändning som ofta betraktas som en högst vanebildande aktivitet. Detta kallas pull-faktor. För att uppnå det mål man vill så behöver man inte välja antingen eller (push eller pull) utan både och. Genom att begränsa möjligheten för exempelvis bilkörning (push) genom trängselskatt eller på annat sätt göra det mer ofördelaktigt samtidigt som man ökar tillgängligheten till kollektivtrafik på olika sätt (pull) så kan man åstadkomma en reell och varaktig förändring.

Delaktighet i beslutsfattandet

Processen Top-down kontra Bottom-up in i pull- faktorn är också viktig. Förstnämnda åsyftar att människor blir tillsagda att de ska och hur de ska förändra sina resvanor medan sistnämnda avser att människor av egen fri vilja väljer att ändra val av färdsätt. I och med att samhället består av olika individer med olika referensramar och olika behov och livsstilar så riskerar ett Top-downbeteende att stjälpa en hel process, vilket alltså inte med nödvändighet hade behövt hända ifall man istället valt Bottom-up. Det kan också handla om exempelvis att medborgare inte upplever att de har någon delaktighet i ett beslut som tas utan att det fattas över deras huvuden.

Fallet Göteborg

Nu skriver jag helt utan källor och utan att ha en total överblick över beslutsfattandet. Jag har följt diskussionen under en tid och detta är min analys utifrån det som lyfts fram ovan.

Problemen för Göteborg tror jag är många men man kan troligtvis finna anledningen till det stora missnöje som finns i staden ovan. Det kommer inte gå lika lätt som i Stockholm. Man har varit duktig på att skapa push-faktorer, eller en push-faktor, nämligen trängselskatt. Denna push-faktor är i sammanhanget är förhållandevis stor. Vad som dock är lite anmärkningsvärt är att de betydande pull-faktorerna låter dröja på sig. Förvisso gjordes en  anmärkningsvärt stor omläggning av kollektivtrafiken i Göteborg i december 2012 och man har byggt en hel del bussfiler för att öka framkomligheten för bussar osv. Detta är otroligt bra och verkligen behövligt för staden och regionen. Samtidigt finns det stora frågetecken där man samtidigt påannonserar att priset för att åka kollektivt ska höjas ytterligare, trots den 12%-iga höjningen som skedde 2012. Det finns förvisso en förklaring: ”Fler resenärer kräver nya tåg och fler bussar och det innebär ökade kostnader.” Det är inte orimligt men man kan konstatera att läget är illa valt och att det också strider mot allt vi tror oss veta om hur ”marknaden” fungerar. Utifrån teorin om push- och pull-faktorer så finns det verkligen anledning att ifrågasätta denna höjning. Min tanke är att folk förvisso är glada över de nysatsningar som gjorts och görs inom ramen för Västsvenska Paketet, men troligtvis kommer man inte över den gnagande känslan av att allt bara kostar mer och att man inte får något för det.

En rimlig förklaring till detta tror jag är att de riktigt stora pull-faktorerna (Västlänken, Ny Götaälvbro, Ny knytpunkt i Gamlestaden) ligger långt in i framtiden och inte minst Västlänken är ifrågasatt från många håll. Pull-faktorer kan förvisso ligga in i framtiden men i nuläget tror jag att många dels inte känner till allt som ska göras och om man känner till det så är det dels för långt in i framtiden och dels ganska abstrakt vilken nytta satsningarna kommer medföra. Vill man stävja de upprörda tongångarna  i Göteborg så tror jag man måste väga samman allt som nämnts hitintills och bli bättre på hur man gör utspel, när man gör satsningar och hur man pratar om om satsningarna.

Politiker Vs. Medborgare

En annan viktig fråga i Göteborg är också hur man har genomfört beslutet kring trängselskatt och Västsvenska Paketet. Det finns förvisso en stor majoritet bakom beslutet (alla utom Vägvalet och SD) men upprördheten bland många medborgare verkar ändå vara stor och denna upprördhet är värd att ta på allvar. Många är arga på själva sakfrågan men minst lika många verkar också arga över hur det hela har genomförts. Enligt min mening så har Vägvalet en stor delaktighet i den ofta hätska stämning som riktas mot politiker. Inte i direkt mening då företrädarna är föredömliga men stämningen är av sådan art att flera av princip tar så kallade ”smitvägar”, kör av vägen och väntar i en kvart tills avgiften är borta och på olika sätt gör allt för att slippa betala. I sig inget egentligt fel men det indikerar ändå, tycker jag, en stor betalningsovilja som man inte riktigt kunnat konstatera i Stockholm. Som nämnt är beslutet om trängselskatti alla avseenden att betrakta som demokratiskt men bristen på känsla av delaktighet och möjlighet att påverka är viktig och i detta fall synnerligen avgörande.

Sammanfattning

Vad man kan notera är alltså en tydlig push-faktor, trängselskatten som sådan. Detta i sig tenderar att minska bilåkandet. Intäkterna från trängselskatten medfinansiera Västsvenska paketet som delvis påbörjades innan trängselskattens införande med bland annat speciella busskörfält men även en allmän omstrukturering av kollektivtrafiken som sådan. Vad som är värt att beakta i sammanhanget är att de stora pull-faktorerna ligger långt i framtiden, inte minst när det gäller tilltänkta Västlänken som är tänkt att binda ihop VG-regionen på ett mer naturligt sätt. Således står Göteborg inför ett dilemma där det man kan konstatera en stark och tydlig push- faktor men inte riktigt lika starka och tydliga pull-faktorer. Kopplat till teorin om top- down och bottom-up så kan detta kanske förklara situationen där missnöjet kan betraktas som ganska stort. I och med att man i Göteborg inte haft någon folkomröstning och inte heller egentligen har tänkt ha någon så finns det alltså en påtaglig risk för att betrakta den situation som uppstått som en top-downsituation som kan leda till att de förväntade effekterna av trängselskatten i Göteborg blir något annorlunda än de tänkta.

Källor

Jensen-Butler, Christopher (red.), Road pricing, the economy, and the environment, Springer, Berlin, 2008

Schiller, Preston L., Brunn Eric Christian & Kenworthy, Jeffrey R., An introduction to sustainable transportation: policy, planning and implementation, Earthscan, London, 2010

/G

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s