Är trängselskatten orättvis?

I debatten om trängselskatt hävdas ofta att det är en orättvis beskattning och att den slår hårt mot framförallt låginkomsttagare. Partiet Vägvalet som använder detta som ett av sina främsta argument mot trängselskatt skriver:

Vid jämförelsen framgår att låginkomsttagaren är den största förloraren som mest kan råka ut för en skattehöjning på 26%. Detta i motsats till någon som tjänar över 50 000 kr som mest kommer att få en skattehöjning mellan 3-7%. Detta visar klart och tydligt att trängselskatten är orättvis mellan olika lönekategorier.[1]

Detta stämmer, givetvis. Ingenting i denna exemplifiering är felaktig. Samtidigt är det relevant att också ha klart för sig hur verkligheten faktiskt ser ut: Vilka betalar mest och hur slår trängselskatten i verkligheten?

Trängselskatt är inte en progressiv skatt utan en platt skatt. Det innebär att alla oavsett inkomst betalar lika mycket, om än olika mycket vid olika tider på dygnet. Överlag anses en progressiv skatt vara mer rättvis än platt skatt, vilket är ett antagande vi får diskutera utifrån. Vid första anblick så är det givetvis så att trängselskatt i allra högsta grad är att betrakta som orättvis: Rika och fattiga betalar ju lika mycket och som andel av inkomst betalar låginkomsttagare otroligt mycket mer, det illustreras bra i exemplet ovan. Detta resonemang bygger dock på det felaktiga antagandet att bilåkandet ser likadant ut i alla grupper.

En annan vanlig, och sann, uppfattning är att välbemedlade i högre utsträckning åker bil. I SOM-institutets rapport ”Trafikvanor och trafikattityder i Västra Götaland” (2012) pekar statistiken på att högutbildade i mycket högre utsträckning, nästan 50%, tog bilen till jobbet medan motsvarande siffra för lågutbildade var 25% (samtidigt som arbetslöshetssiffran i den senare gruppen var över 50%). Vidare pekar även siffror från Stockholmsförsöket på att trängselskatten främst drabbar:

  • Innerstaden och Lidingö mer än övriga områden
  • Höginkomsttagare mer än låginkomsttagare
  • Förvärvsarbetande mer än övriga
  • Hushåll med två vuxna och barn mer än övriga hushållstyper
  • Män mer än kvinnor

I samband med detta bör man även komma ihåg att syftet med trängselskatt, till skillnad från inkomstskatt, inte är utjämna löneskillnader. Syftet är att bilismen i högre utsträckning ska betala sina kostnader. Beräkningar pekar på att kostnaden per körd kilometer för samhället landar på 1 euro, vilket inte är en oansenlig mängd pengar. Bilismen innebär bland annat buller, förorenad luft vilket i sin tur leder till sjukdomar, för tidig död och ökad stress.

Trängselskatten är en punktskatt som vi betalar när vi bidrar till trängsel och miljöproblem i våra storstäder genom att åka bil i det begränsade väg- och gatuutrymmet där. På samma sätt finns punktskatt på exempelvis el, bensin och alkohol. Trängselskatten innebär att den som bidrar till trängsel och miljöproblem får betala för de samhällskostnader detta medför. Trängselskatten är ingen inkomstskatt med syfte att utjämna löneskillnader. [2]

Vilka betlar hur mkt

Statistik från Trafikverket pekar också på att 84% av alla som betalar trängselskatt i Göteborg och Stockholm betalar mindre än 300 kr/månad. Endast 1% betalar 900 kr/månad, eller mer i trängselskatt.

Slutsatser

Argumentet att trängselskatt slår hårt mot låginkomsttagare är i grunden felaktig. Förvisso skulle den slagit hårt om förutsättningarna var lika men då välbemedlade i högre utsträckning åker bil, medan mindre bemedlade i sin tur snarare åker kollektivt, faller detta påståendet. Samtidigt är trängselskatten ingen rättvis skatt. Den slår olika hårt. Men man bör ha i åtanke att exempelvis jobbskatteavdragen, som tillsammans sägs uppgå till över 1000 kr, bidrar till att marginalerna också är större för de allra flesta.

Ett alternativ till trängselskatt som ofta lyfts fram i diskussionen är att pengarna istället bör läggas på den kommunala skatten. Frida Boisen menar att svaren på hur stor skatteökningen måste bli är lite olika men högsta budet är 85 öre, vilket motsvarar en 4%-ig skattehöjning. Med en årsinkomst på 300 000 kr/år (25 000 kr/månad) skulle det innebära en  skattehöjning på 2500 kr/år i hela Göteborg. Detta medan övriga kranskommuners invånare kommer få stor nytta av satsningarna men på intet sätt bidrar ekonomiskt trots att bara hälften av alla passager som görs av boende i göteborgs kommun.

Är det mer rättvist? Drabbar det låginkomsttagare mindre hårt?
De frågorna saknar svar.

Om pengarna från trängselskatten investeras i kollektivtrafiksatsningar leder det på sikt till ett mer jämställt samhälle där låginkomsttagare får ökade möjligheter till rörlighet i det fysiska rummet på samma sätt som höginkomsttagare med bil har idag.

Källor:

http://www.goteborgsfria.nu/artikel/97794

http://www.goteborgsfria.nu/artikel/96132

GP 13/4-13. Härifrån kommer bilarna

http://www.som.gu.se/digitalAssets/1373/1373453_trafikvanor-och-trafikattityder-i-v–stra-g–taland.pdf

http://www.stockholmsforsoket.se/upload/Rapporter/Ekonomi-n%C3%A4ringsliv/Under/F%C3%B6rdelningseffekter%20av%20Stockholmsf%C3%B6rs%C3%B6ket%200814.pdf

http://www.trafikverket.se/Privat/I-ditt-lan/Vastra-gotaland/Vastsvenska-paketet/Fragor-och-svar—Vastsvenska-paketet/Fragor-och-svar-om-trangselskatten-i-Goteborg/Fragor-och-svar-om-trangselskatten-i-Goteborg—Effekter-av-trangselskatten/

/G


[1] Vagvaletgbg.se

[2] Trafikverket.se

37 tankar på “Är trängselskatten orättvis?

  1. Så du menar att Staten har ännu mer rätt att gräva djupare i vanliga svenskar fickor. Det är sorgligt att se när stat och kommun inte kan finansiera en fantasi utan att pungslå vanligt folk. Vi har världens näst högsta skatter! VART GÅR PENGARNA? Inte till försvar, sjuka och behövande iaf!

    • Pengarna går till att skapa ett av världens mest jämlika samhällen, till infrastruktur, till skola, vård och omsorg (jo, faktiskt!), till gratis högskoleutbildning för alla som vill läsa vidare, till fri tandvård för alla upp till tjugo års ålder, till socialförsäkringar och stödsystem för utsatta, till att hjälpa flyktingar har det mycket värre än oss, till att reglera näringsliv och offentlig verksamhet för att på så sätt skydda medborgarna mot hänsynslösa människor, till att finansiera stora delar av föreningslivet, till pensioner för generationerna som kom före oss och till mycket, mycket annat som kommer dig till godo varje enskild dag.

      Är systemet perfekt? Långt ifrån! Finns det brister? Ja, massor! Kan vi förbättra det? Självklart! Hjälper det att gnälla på att vi har ett högt skattetryck? Hittills inte.

      Ha en fortsatt trevlig dag!

      • …och det visar sig att en del av skatterna går direkt i fickorna av aktieägarna hos privata skolor och vårdcentraler.

  2. Intressant artikel, men jag saknar en diskussion om betalstationernas placering.
    Om jag förstår rätt så menar författaren att trängselskatten inte slår orättvist mot låginkomsttagare, eftersom de åker mindre bil än höginkomsttagare. Blir inte effekten att låginkomsttagare i större utsträckning tvingas att inte åka bil? Det verkar orättvist, tycker jag.

  3. ”Om ekonomiska styrmedel inte är differentierade avseende inkomst [som trängselskatt], benämns de i regel som regressiva, vilket gäller för de styrmedel som står i fokus i denna kunskapsöversikt.
    I den ekonomiska forskningen är dock en vanlig slutsats att dessa styrmedel är fördelningsneutrala eftersom ekonomiskt välbeställda åker bil mer och därmed får betala mer och vice versa. Om offentliga intäkter från styrmedel riktade mot personbilstrafik omfördelas till kollektivtrafik så benämns dessa styrmedel i regel som progressiva eftersom ekonomiskt mindre välbeställda grupper i högre grad använder kollektivtrafik.”

    Klicka för att komma åt ekonomiska-styrmedel-for-en-hallbar-personbilstrafik—konsekvenser-for-tillganglighet.pdf

  4. Bra inlägg! Det hade varit intressant att se en sammanställning av bilismens verkliga kostnader i städer, där man räknar med effekter av luftföroreningar och buller på människors hälsa, den fysiska plats bilismen tar, miljöeffekter av utsläpp lokalt och globalt samt underhåll och byggande av vägnät som endast eller främst riktar sig till bilister. Jag är inte säker på att en sådan sammanställning finns eller ens går att göra utom uppskattningsvis, men jag är säker på att bilismen och bilsamhället inte bär sina egna kostnader, om dessa räknas i ett längre perspektiv än vad som nu verkar göras. Luften i Göteborg är dålig och föroreningar från bilar ger allvarliga hälsokonsekvenser och förkortad livstid för många, även de som inte själva åker bil. Att köra bil är ingen mänsklig rättighet, men att andas ren luft borde vara det.

  5. Kollektivtrafiken i Göteborg har förövrigt aldrig varit sämre än nu. Pengarna från trängselskatten är ju öronmärkta för västlänken och inte till buss eller spårvagnstrafik. Och personligen tycker jag det vore bättre om man investerade pengarna i förorterna. Tullarna segregerar ju bara Göteborg ännu mer. Den här lilla byn vi bor i har inget som helst problem med varken dålig luft eller trängselproblem i trafiken.

    • Hej!

      Ökad bilism segregerar staden. Bättre kollektivtrafik minskar den. Trängselskatten finansierar västsvenska paketet där bland annat Västlänken, Marieholmstunneln, kollektivtrafikåtgärder ETC. ingår. Notera även att du har fel i sak: Göteborg hotas av EU-böter, som vi behövt betalar minst 2ggr innan, till följd av dålig luft. Så jo, luften är dålig.

  6. Jag betraktar mig som låginkomsttagare eller åtminstone lägre medelinkomsttagare, kör bil och tvingas betala 800 i månaden. Tror fan att skatten är orättvis. Dina försök att bevisa att jag inte existerar ger jag inte mycket för.

    • Hej!

      Jag försöker ej osynliggöra dig. Jag talar om grupper, inte individer, och hur TS slår generellt, inte på individnivå. Jag tror alla som läser texten förstår att den inte gör anspråk på att förklara ned på individnivå. Alla höginkomsttagare åker ex. inte bil, men generellt så gör de det i högre utsträckning.

      • Gruppen ”låginkomsttagare som åker bil” drabbas hårdare än gruppen ”höginkomsttagare som åker bil”. Det finns människor som har svårt att välja kollektiva färdmedel. T.ex. sjuka, människor som jobbar på platser och tider där inte kollektivtrafiken fungerar, handikappade som åker kollektivt med betydligt sämre villkor. Jag vill ha ett samhälle där vi stöder utsatta människor mer, men trängselskatten verkar i motsatt riktning.
        De satsningar som är till för att förbättra den bilburna delen av infrastrukturen kommer inte låginkomsttagare till del i lika stor utsträckning, för vi har redan tvingat bort dem från vägarna…

  7. Inom transportområdet är det få skatter som är progressiva mot inkomsten, t ex vägskatten baseras på fordonet, bensin/disel-skatt är platt och baseras på liter. Möjligtvis skulle man kunna differentiera trängselskatten på fordonets storlek och vikt, men frågan är om det blir mer rättvist för en viss grupp av inkomsttagare?
    Egentligen har vi haft samma diskussion varje gång en ny riktad skatt införts, t ex moms, alkohol, tobak. Skatter på varor och tjänster drabbar ju alltid den som använder mycket av varan eller tjänsten mer, men samtidigt innehåller den en möjlighet att avstå från denna konsumtion.
    Man bör kanske skilja dessa skatter från den allmänna inkomstskatten, som är till för samhällets grundläggande funktioner.

    • Nu skall vi vara försiktiga med terminologin. Med ”platt skatt” brukar man mena att en skatt är helt proportionerlig mot inkomsten. Där en rik betalar lika stor andel av sin inkomst som en fattig. Punktskatter, moms och trängselskatt och andra liknande är däremot regressiva, motsatsen till progressiva.

      Både fattiga och rika måste äta. Men även om rika köper dyrare mat så kan de bara konsumera ”så” mycket. Vid en punkt så kommer de istället att spara pengarna. Samma sak gäller all konsumtion. Skillnaderna i konsumtion mellan fattig och rik blir därför inte bli lika stor som skillnaderna i inkomst och skulle man ha proportionerliga inkomstskatter skulle höginkomsttagarens marginalskatt de facto minska!

      Jag tycker därför inte alls att man skall skilja för mycket på olika skatter, de måste ses i sitt sammanhang. För ser man saker i ett större sammanhang kan punktskatter, trängselskatter och moms regressiva effekter kompenseras med progressiva skatter på inkomst för att ge ett en mer rättvis och proportionerlig fördelning av skattebördan över olika inkomstgrupper,

      Om trängselskatten slår hårt mot fattiga, så skulle jag föredra att man höjde trängselskatten och införde den i fler städer. Därefter skulle man på nationell nivå kunna höja grundavdraget, barnbidraget och även inkomstskatten så att ett normalhushåll hålls skadelöst. Detta skulle inte heller ha någon inverkan på incitamenten mot bilåkande. Tvärt om, fattiga skulle vinna relativt mer på att flytta från bilberoende.

      • Det verkar enklare att välja en billigare bil, välja bort alkohol och lyxkonsumtion än att välja bort bilen helt. Trängselskatten verkar därför värre än andra skatter. God idé att höja avdrag och bidrag, men finns det någon politiker som förespråkar detta?

  8. Ibland tycks folk klumpa ihop skattepolitik till att ha ett syfte. Det är viktigt att komma ihåg att skattepolitik drivs för olika syften. Man kan lägga ut skatt på inkomst för att få en jämnare fördelning av resurser i samhället och därmed minska segregation, man kan beskatta t.ex. rökning för att öka folkhälsan eller beskatta bensin för att ge incitament för att välja ett miljövänligare alternativ. Vad gäller TS så finansierar den något som mycket väl kunde finansieras med annan skatt men man använder möjligheten till ovan nämnda incitament. I grunden blir då frågan: Är bilism (i staden) något man bör motverka?
    Min fasta övertygelse är ja!

  9. Visst, höginkomsttagare åker mer bil men de har också generellt tjänstebil vilket betyder att räkningen kommer till deras företag istället (då företaget äger bilen).

    Volvo Cars till exempel som är en av Göteborgs störta arbetsgivare för höginkomsttagare, betalar 100% av trängselskatten även för privata resor för alla som har tjänstebil.

    Hur kan detta möjligtvist vara rätt?

    ”leder det på sikt till ett mer jämställt samhälle” Så din vision om ett jämställt samhälle är ett samhälle där alla höginkomsttagare kan välja att åka bil och alla låginkomsttagare får nöja sig med kollektivtraffik?

    Det är ett obestridbart faktum att trängselskatten gör det dyrare att åka bil för alla (förutom de med tjänstebil).
    Därav följer att du behöver högre inkomst för att ha råd att åka bil och att fler låginkomsttagare inte kommer ha råd.

    • Du argumenterar för fortsatt bilism och fortsatt otät stat. Jag menar att vi måste utforma samhället mindre efter bilen, då blir det ingen ”lyx”.
      Vänder mig mot argumentationen att bilen är det neutrala och självklara. Det är den inte.

      • Så eftersom du inte kan bemöta mina argument om t.ex. tjänstebilar så väljer du att istället argumentera mot bilism som helhet?

        Du ifrågasätte om trängselskatten är orättivs i ditt blogg inlägg. Svaret är Ja och det vet du själv.

      • Jag tycker argumentationen blir infantil då den hela tiden baseras på tillgång till bil = enda lösningen. Min tanke är snarare att vi bör bygga ut alternativen och minska fåmanstransporterna. Som du kan se slår det inte som många tror och jag betackar mig för att bli skriven på näsan av dig. Att TS är så oerhört orättvist är en myt. Det vet du.

  10. Men helt seriöst… Hur kan man säga att trängselskatten inte slå mer mot en låginkomsttagare? Om två olika personer kör bil till jobbet och får betala 400:- för en månad. Slå inte det mer mot en person som tjänar 20.000:-/månad jämfört med en som tjänar 50.000:-/månad? Givetvis gör den det, oavsett vad genomsnittslönen är för en person som kör bil respektive åker buss till jobbet.

    Sedan måste jag bara ifrågasätta detta med hela denna skatten. Man har lämnat många olika besked, men få håller ihop. Först säger man att skatten är till för miljön. Men man undantar inte t.ex. elbilar? Alltså har man själv diskvalificerat argumentet för att det skulle röra sig om en bättre miljö. Sedan påstår man att det är för trängseln. Är det verkligen någon som åket t.ex. E6 genom Göteborg klockan 13:00 en vardag före trängselskatten? Var det trängsel då? Absolut inte. Ändå ska man ta 8:- betalt för att man trängs… Därmed har man diskvalificerat även argumentet för att det skulle röra sig om en minskad trängsel.

    Det finns inga argument kvar, utom det verkliga som man talar tyst om. Att dra in pengar. Det är den enda anledningen, och det skulle man gjort klart redan från början.

    Sedan måste jag uttrycka heder till Moderaterna som stod upp för folket och röstade för en folkomröstning. Som man skriver i bloggen så står kranskommunerna för 50 % av passagerna, och därmed rimligen 50 % av avgifterna/skatterna. Men vi får inte vara med och rösta… De är demokrati det. Nej, låt även kranskommunerna vara med och rösta, det vore väl falla väl in i bloggarens åsikter med tanke på att han/hon uppmärksammat att vi är hälften av betalarna?

  11. För väldigt många är det en oerhört stor tidsförlust att byta från bil till kollektivtrafik. Tror inte att jag har sett någon småbarnsförälder som bor utanför vallgravarna som är för trängselskatt. Vissa saker går inte att mäta, t.ex.bekvämligheten att köra sitt barn till något träning, för att samtidigt åka och handla, lämna på dagis, åka till jobbet osv. Även om man bor med väldigt bra tillgång till kollektivtrafiken (som jag gör) är det i stort sätt alltid en dubblering av tiden om man skall ta buss/spårvagn än bilen…

    Gällande jobbskatteavdraget: felaktigt resonerat eftersom man då antar att skattenivån innan jobbskatteavdraget är ”normalläget” och att så länge det totala skatteuttaget är på eller under så skall man vara nöjd. Jag ser det inte så… Ungefär som att höja trängselskatten med 10:- nästa år och säga ”ja, men du fick ju ändå en väldigt mycket större löneförhöjning”:

    ”Bilismen innebär bland annat buller, förorenad luft vilket i sin tur leder till sjukdomar, för tidig död och ökad stress.”
    Bilismen innebär också att folk kan bo över ett större område och INTE behöva knö ihop sig i en storstad, nära kollektivtrafik. Den effektiviserar ekonomin (hade blivit mindre jobbade timmar, alternativt mindre producerat om folk skall jobba samtidigt som man sitter på bussen/jobba hemifrån) och gör på så sätt att folk får spendera mer tid hemma tillsammans med sin familj. Vidare ger bilen frihet att ta sig någonstans när man vill samt det enda vettiga transportmedlet för att transportera allt över en resväskas storlek. Prova att åka till tippen med buss… Inga helt oviktiga fördelar som aldrig tas upp när man hackar på bilismen…

    Men det som är det främsta argumentet mot vad jag ser som orättvisan med trängselskatt är placeringen av stationerna.

    • Placeringen av stationerna ser jag som helt naturligt att man kan flytta – det är inget argument mot TS som princip/system. 🙂

      Bilen ger en stor frihet, ja. Men den bidrar också till mycket trängsel, buller och miljöförstöring. Personligen så förespråkar jag en tät blandstad där bilen inte är en nödvändighet – att folk bor så oerhört utspritt som man gör i Göteborg är faktiskt ganska anmärkningsvärt i Europeisk kontext och bidrar till att upprätthålla bilen som ”enda lösningen”. Fåmanstransporter kommer ju aldrig försvinna totalt – jag motsätter mig framförallt det helt absurda användandet. Jag har hört, har ingen rapport, att över hälften av alla resor med bil är under 5km – Det är absurt!

      Det jag framförallt menar är att bilismen i högre grad måste bära sina egna kostnader – vilket den inte gör idag, samtidigt som vi skapar ett mer jämställt, hållbart och bättre samhälle om vi istället satsar på kollektiva färdmedel.

  12. Vad hjälper den här diskussionen mej? Måste ha bil och har egentligen inte råd. Så tröttsamt med alla som diskuterar utifrån något slags teoretiskt perspektiv.

    • Perspektivet ovan är inte teoretiskt. Kan du se någon teori?

      Jag diskuterar utifrån ett allmänt hållet, utifrån statistik, hur trängselskatten slår. Sen tror jag alla förstår att det inte finns undantag och att det inte ser ut som jag skriver för alla. Det är ju självklart.
      Samtidigt får vi fråga oss – ska vi utforma olika offentliga system i samhället efter enskilda individer eller efter hur det ser ut i allmänhet, i stora drag? Jag föreslår det senare och så försöker vi göra så att ingen faller mellan stolarna. Skulle vi utforma efter individer skulle systemen bli märkliga.

    • Ja, nu var det ju inte riktigt det jag sa.

      Du förde in dig själv som en parameter i ekvationen och då jag helt saknar andra enskilda individer i ekvationen blir det en märklig diskussion. Det jag diskuterar är alltså varför TS överlag inte är en orättvis skatt baserat på allmänna resemönster – sen finns det de som inte passar in i mönstren och det är verkligen beklagligt. Just därför anser jag att kollektivtrafiken bör vara av den grad att i princip alla kan och vill åka med den och att vi också bor tätare.

  13. Hur många måste vara i min situation innan du tycker trängselskatten är orättvis? Känner min inte som en parameter i en ekvation.

    • Orimligt att svara på.
      Men diskussionen ovan är ju som sagt en diskussion utifrån allmänt statistik, allmänna resemönster och hur TS slår mot låginkomsttagare som grupp – det är allmänt det man brukar diskutera.

      Hade situationen varit sådan att alla låginkomsttagare betalade 800kr/månad medan höginkomsttagare betalade 200kr/månad – då hade ju skatten varit orättvis. Nu är ju fallet i på så sätt utan de allmänna trenderna finner du ovan och det är de som jag i inlägget diskuterar utifrån.

      Att du personligen har svårt att klara din ekonomi till följd av trängselskatt är verkligen beklagligt och just därför anser jag att vi bör utforma samhället mindre efter bilen mer efter människor.

  14. Jag menar mera att den är orättvis för att jag får betala medans många andra inte får göra det. och många av dom har högre lön än mej.

  15. Det är klart att låginkomsttagare i praktiken inte betalar lika mycket vägskatt – de är de första som måste ställa om sina liv för att slippa avgifterna. De kan inte unna sig ”lyxen” att hämta barnen en timme tidigare på dagis varje dag.

    • Om du läser blogginlägget igen så kan du kanske se att de redan innan trängeslskattens införande inte använder bilen i lika hög utsträckning. Ditt resonemang är totalt bakvänt

Lämna ett svar till Fraternitas Avbryt svar